Skatterättnämndens förhandsbesked angående förmånsbeskattning av pensionsrådgivning

Skatterättnämndens förhandsbesked angående förmånsbeskattning av pensionsrådgivning

Skatterättsnämnden meddelade den 16 april 2018 (dnr 18-17/D) ett uppmärksammat förhandsbesked i rubricerad fråga.

Två anställda hade frågat Skatterättsnämnden om de skulle bli förmånsbeskattade om deras arbetsgivare lämnade dem pensionsvägledning 1) I ifråga om deras tjänstepensionsförmåner som tjänades in hos arbetsgivaren och 2) om de även fick rådgivning kring allmän pension och privaträttsliga dokument.

Skatterättsnämnden svarade Ja på båda frågorna. Skatterättsnämnden konstaterade att en löneförmån är beskattningsbar om den inte uttryckligen är undantagen. Eftersom så inte är fallet är förmånen skattepliktig.

Förhandsbeskedet är överklagat av såväl sökandena som Skatteverket.

Magnus Dahlgrens kommentar

Avgörandet ligger i linje med de farhågor som försäkringsförmedlare haft i fråga om beskattningskonsekvenser när deras ersättningar börjar frigöras från försäkringspremien.

Hittills har arbetstagarna klarat sig från förmånsbeskattning eftersom rådgivningskostnader har legat dolda i försäkringspremien.

Beskattning kan naturligtvis inte vara beroende av om själva rådgivningskostnaden synliggörs eller inte. Är dylik rådgivning beskattningsbar så har det även varit det tidigare och vice versa.

Det som ska avgöras är om det är en förmån som ska beskattas eller inte. Var går gränsen för arbetsgivarens informationsplikt enligt LAS reglerna? Har arbetsgivarna ett principalansvar som innefattar en vägledning så att den enskilde får en bra eller i vart fall inte för dålig tjänstepension?

Om förhandsbeskedet står sig krävs lagändring. I annat fall kommer ingen fristående rådgivning av tjänstepensioner att kunna ske.

Connecta och EWMG målen

Connecta och EWMG målen

Eu domstolen har nu lämnat förhandsbesked i rubricerade mål som rör tolkningen av begreppet försäkringsförmedling.

Connecta målet

Det registrerade försäkringsförmedlarföretaget Connecta Fond och Försäkring AB verkade i huvudsak under åren 2004-2010. Bolaget hade hos Länsförsäkringar en sådan ansvarsförsäkring som fordras enligt försäkringsförmedlingslagen.

Flera personer överlämnade under ett antal år penningbelopp till Connecta i syfte att dessa belopp skulle investeras i vad som kallades ”Connectas företagsobligationsprodukt” vilken skulle ligga i en kapitalförsäkring.

I utbyte erhöll personerna vissa dokument utfärdade av Connecta. Senare framkom dock att Connectas VD själv tillskansat sig beloppen. Connecta försattes i konkurs. De personer som satsat beloppen stämde Länsförsäkringar och yrkade ersättning ur Connectas ansvarsförsäkring. Länsförsäkringar invände att det var fråga om fiktiva försäkringsprodukter och att det därmed inte kunde vara fråga om försäkringsförmedling.

Tingsrätten biföll kärandenas talan. Hovrätten kom till annan slutsats och gick på Läsförsäkringar linje. HD frågade EU domstolen om förmedlarens avsikt skulle ha någon betydelse för utgången och likaså vad kunden hade för uppfattning.

Eu domstolen fann att det inte ligger något subjektivt i orden ”verksamhet”,” lägga fram”, ”föreslå” eller” bistå”. Någon särskild avsikt behövde därför inte konstatateras hos förmedlaren. Skyddet i ansvarförsäkringen omfattade varje form av oförmåga att överföra premier. Även hur kunden uppfattat situationen saknade betydelse. Ansvarsförsäkringen ska därmed gälla.

EWMG målet

Efter rådgivning för en anställd vid försäkringsförmedlingsföretaget EWMG investerade en privatperson i januari 2010 500 000 kronor i ett strukturerat finansiellt instrument inom ramen för en kapitalförsäkring. Investeringen förlorade därefter hela sitt värde.

EWMG hade hos Länsförsäkringar tecknat en sådan ansvarsförsäkring som fordras enligt lagen om försäkringsförmedling. EWMG försattes i konkurs och privatpersonen väckte talan mot Länsförsäkringar.

Försäkringsbolaget bestred ansvar under förmenande att den rådgivning om finansiella instrument som skett inom ramen för en kapitalförsäkring inte var att se som försäkringsförmedling varför försäkringen inte gällde.

Privatpersonens talan bifölls i tingsrätt och hovrätt. HD frågade EU domstolen om rådgivning avseende finansiella instrument inom ramen för en kapitalförsäkring var att se som försäkringsförmedling.

EU domstolen fann att rådgivning om finansiella instrument är att anse som försäkringsförmedling och att således försäkringsförmedlingsdirektivet är tillämpligt. EU domstolen ansåg att direktivet är allenarådande och att således MIfid direktivet inte kan tillämpas parallellt. Ansvarsförsäkringen ska därmed gälla.

Kommentar av Magnus Dahlgren

Efter många år av tvistande står det äntligen klart att försäkring är försäkring och ingenting annat. Förnuftet har segrat och måtte de privatpersoner som råkat i klorna på oseriösa försäkringsförmedlare nu få sin rättmätiga ersättning. HD har i och för sig ännu inte kommit med sin dom men efter EU domstolen klara svar enligt ovan synes detta enbart var en formalitet.

Arbetsdomstolen: renhållningsarbetare förlorar och ska betala skadestånd

Arbetsdomstolen: renhållningsarbetare förlorar och ska betala skadestånd

I början av sommaren 2017 blev det stor medial uppståndelse där 49 renhållningsarbetare deltog i strejk. Av dessa 49 arbetare hade 38 stycken avslutat sin anställning i slutet av sommaren.

Den 7 mars 2018 meddelades dom från Arbetsdomstolen där arbetsgivaren till de då strejkande renhållningsarbetarna stämt arbetstagarna i fråga på skadestånd för olovlig stridsåtgärd.

Nu ändrar vi personalens pension

Nu ändrar vi personalens pension

Veckan före jul fick lärare och annan personal inom kommuner och landsting ett brev från sina försäkringsbolag där de kunde läsa att anställda som omfattas av avtalspension KAP-KL/AKAP-KL fått villkoren för tjänstepensionen ändrad. Bland annat ändras pensionsåldern från 65 till 67 år med verkan från årsskiftet. Dessutom ändrades utbetalningstiden från fem år till livsvarig. Hur upplyftande var den informationen? En vecka före jul och endast två veckor före årsskiftet.

Fråga om det föreligger synnerliga skäl för avslutande av ett pensionssparkonto i förtid

Fråga om det föreligger synnerliga skäl för avslutande av ett pensionssparkonto i förtid

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 12 maj 2017 prövningstillstånd i målnummer 455-17. Fallet berör frågan om det föreligger synnerliga skäl för avslutande av ett pensionssparkonto i förtid. Förutsättningarna i fallet är följande:

En man har enligt egen utsago av misstag öppnat och betalt in ca 300 000 kronor i ett konto för individuellt pensionssparande (IPS) istället för sitt investeringssparkonto (ISK). Mannen hade lånat pengarna och hade för avsikt att använda pengarna såsom handpenning till en bostad. Mannen var i övrigt inte i obestånd. Enligt 58 kap. 32 § Inkomstskattelagen (1999:1229) kan endast en utbetalning i förtid ske om personen i fråga är i obestånd eller har mindre än ett prisbasbelopp eller om det i övrigt föreligger synnerliga skäl. Dispensregeln är avsedd att fungera som en slags säkerhetsventil och är avsedd att tillämpas när en nekad utbetalning skulle framstå som stötande. Regeln används dock väldigt restriktivt. Kammarrätten i Jönköping ansåg att det i förevarande mål inte kunde medges dispens för ett avslutande av kontot i förtid. Motiveringen grundande sig i att det i tidigare praxis ställts höga krav på den enskildes undersökningsplikt till vilket sparande denne öppnar. Kammarrätten beslutade därför att en utebliven utbetalning inte kunde ses som stötande och att synnerliga skäl inte förelåg.

Förslag om förhandsbesked gällande utländska pensionsrätter

Förslag om förhandsbesked gällande utländska pensionsrätter

Målnummer 4078-14 rör en polsk kvinna som både intjänat pensionsrätter i Polen och i Sverige. När den polska kvinnan ansökte om garantipension i Sverige 2008 fastställdes denna till 0 kronor. Kvinnan överklagade beslutet som nu handläggs i Högsta förvaltningsdomstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen har nu beviljat prövningstillstånd, och begärt förhandsbesked från EU-domstolen angående beräkningen av en ålderspension i form av garantipension. Målet i EU-domstolen har tilldelats målnummer C‑189/16.

Det tvistiga i målet är att pensionsmyndigheten menar att en proportionsberäkning, en s.k. pro rata-beräkning, av garantipensionen kan göras där varje försäkringsperiod som har fullgjorts i andra berörda medlemsländer ges ett pensionsmässigt värde som motsvarar det genomsnittliga pensionsmässiga värdet av de svenska perioderna.

Den polska kvinnan menar att det beräkningssättet missgynnar en stor grupp invandrade personer från EU-länder med låga inkomstpensioner.

Den 3 maj 2017 framställdes ett förslag till avgörande från generaladvokat Melchior Wathelet. Han anser i sitt förslag att ”rätten att uppbära en minimiförmån vid ålderdom, såsom den svenska garantipensionen, ska bedömas enligt svensk lag […] Härav följer att Försäkringskassan vid beräkningen av den svenska garantipensionen, med risk för att annars få betala ut ett högre belopp, kan beakta de pensionsinkomster som [den polska kvinnan] uppbär från en annan medlemsstat i enlighet med artikel 50 i förordning nr 1408/71. Härav följer att […] försäkringsperioder och/eller bosättningsperioder i Polen och i Sverige ska beaktas.” Melchior Wathelet menar sammanfattningsvis inte att en överkompensation ska ske, utan en beräkning med hjälp av de faktiska siffrorna ska användas.

IFRS 17: Ny redovisningsstandard för försäkringsavtal

IFRS 17: Ny redovisningsstandard för försäkringsavtal

IFRS (International Financial Reporting Standards) 17 är en ny branschstandard för redovisning och värdering av försäkringsavtal som författats av IASB (The International Accounting Standards Board). Arbetet med IFRS 17 blev klart och publicerades den 18 maj 2017 genom ett pressmeddelande av den gemensamma organisationen The IFRS® Foundation and the International Accounting Standards Board. De nya standarderna ska börja tillämpas senast den 1 januari 2021 men kan enligt IASB börja tillämpas tidigare.

IFRS 17 ersätter den tidigare standarden IFRS 4 som sporadiskt började tillämpas år 2004. IFRS 4 har tidigare fått kritik för att standarden gett företagen undantag att redovisa försäkringsavtal med nationella redovisningsstandarder. Detta har resulterat i att flertalet olika tillvägagångssätt tillämpats och det har därför varit svårt för investerare att jämföra och analysera ekonomiska resultat.

IFRS 17 ska mot denna bakgrund kräva ett enhetligt tillvägagångssätt, med uppdaterad information, som ska leda till en högre transparens.

Nya föreskrifter om värdepappersrörelse

Nya föreskrifter om värdepappersrörelse

Den 27 juni 2017 publierade även Finansinspektionen nya föreskrifter om värdepappersrörelse (FFFS 2017:2) på sin hemsida. De nya föreskrifterna är upprättade för att genomföra EU-direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid 2) och kompletterar således de ändringar som har gjorts i lagen om värdepappersmarknaden. Föreskrifterna träder i kraft samma datum som Mifid 2 ska börja tillämpas, dvs. den 2 januari 2018.

Kunskaps- och kompetenskraven skärps, ny bestämmelser huruvida ersättningar till och från tredjepart får ske samt ett ökat kundskydd är sådant som de nya bestämmelserna innehåller. Det införs också bestämmelser om produktstyrningskrav. Malin Omberg, verksamhetsområdeschef för konsumentsydd nämner i en kommentar i samband med publiceringen av föreskrifterna på Finansinspektionens hemsida att ”[d]e nya produktstyrningsreglerna innebär att det nu ställs hårdare krav på företag som utvecklar sparprodukter att ta ansvar för att deras produkter inte säljs på ett olämpligt sätt. […] Det innebär att företagen behöver ta ett större ansvar för de distributörer som säljer produkterna.”

Förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Den 12 april 2017 publicerade Finansinspektionen förslag på nya föreskrifter gällande åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Förslaget innehåller bland annat nya krav på de finansiella företagens sårbarhets- och riskanalys, identitetskontroll, bevarande av handlingar och uppgifter, upplysningskrav på uppgifter så myndigheten ska kunna riskklassificera tillsynsobjekt, funktioner för regelefterlevnad och intern kontroll samt egenskaper för ett visselblåsningssystem.

Föreskrifterna är ett led i genomförandet av det fjärde penningtvättsdirektivet som syftar till att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Finansinspektionen föreslår även följdändringar i ett antal föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifterna föreslås träda i kraft samtidigt med den nya lagen vilken regeringen numera föreslår ska träda i kraft den 2 augusti 2017.

Den 27 juni 2017 publicerade Finansinspektionen de nya föreskrifterna. Föreskrifterna skiljer sig inte betydande från de föreslagna föreskrifterna. Föreskrifterna träder i kraft samtidigt som den nya lagen, dvs. den 1 augusti 2017.

SOU 2017:45 - Ny lag om företagshemligheter

SOU 2017:45 - Ny lag om företagshemligheter

I maj 2016 beslutade regeringen om att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att överväga vilka lagändringar som är påkallade genom det nya EU-direktivet om skydd för företagshemligheter (Europaparlamentets och Rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs). I maj 2017 publicerades betänkandet som utredningen resulterat i.

I betänkandet lämnas förslag på en ny lag om företagshemligheter (Förslag till lag (2018:0000) om företagshemligheter) som således ska ersätta lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Det föreslås även följdändringar i bl.a. Förslag till lag om ändring av rättegångsbalken (1942:740, förvaltningsprocesslagen (1971:291), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt i lagen (2016:728) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Ändringarna är väntade genom lydelsen från EU-direktivet. I den nya föreslagna lagen om företagshemligheter är den 5 § av särskilt intresse: ”Den som olovligen utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som han eller hon har fått del av genom att delta i en näringsidkares rörelse till följd av anställning eller uppdrag eller på annan liknande grund ska dömas för olovligt utnyttjande av företagshemlighet eller olovligt röjande av företagshemlighet ”. Det föreslagna straffansvaret är ett tillägg från vad det i EU-direktivet är föreskrivet.

Ny utredning gällande skadestånd vid finansiell rådgivning

Ny utredning gällande skadestånd vid finansiell rådgivning

Bertil Bengtsson presenterar två förslag i departementspromemorian (Ds 2017:13) Skadeståndets bestämmande vid finansiell rådgivning från mars 2017. Bertil Bengtsson tilldelades uppdraget den 29 augusti 2016 av Finansdepartementet som bestod i att utreda vissa frågor gällande konsumenternas rätt till skadestånd vid finansiell rådgivning. Bertil Bengtsson kommer fram till två förslag, som han benämner så som alternativ ett och alternativ två. Bertil Bengtsson uttalar sig inte i promemorian huruvida vilket av alternativ ett eller alternativ två som ska realiseras i lagtext, utan överlåter beslutet till lagstiftaren.

Det ena förslaget benämnt alternativ ett innehåller ett förslag innebärande en begränsning av skadeståndet, att utebliven vinst inte ska ersättas utan enbart minskningar i förmögenheten.

Det andra förslaget benämnt alternativ två innehåller ett förslag innebärande att full ersättning för skadan ska utgå. Alternativ två omfattar utebliven vinst vilket nu gällande lagtext i lag (2003:862) om finansiell rådgivning inte gör.

Bertil Bengtsson föreslår att lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2018 och att rådgivning innan 1 januari 2018 ska bedömas enligt äldre lag.

Dataskyddsutredningens betänkande utskickat på remiss

Dataskyddsutredningens betänkande utskickat på remiss

Den 12 maj 2017 överlämnade dataskyddsutredningen betänkandet Ny dataskyddslag (SOU 2017:39) på remiss. Dataskyddsutredningens uppdrag har varit att föreslå kompletterande bestämmelser på nationell nivå till den nya dataskyddsförordningen (GDPR). De kompletterande bestämmelserna ska vara antagna och vara gällande när GDPR börjar tillämpas den 25 maj 2018.

I betänkandet föreslås som väntat en upphävning av personuppgiftslagen (1998:204) och personuppgiftsförordningen (1998:1191). I betänkandet understryker utredningen att de föreslagna bestämmelserna endast ska ses som kompletterande bestämmelser till GDPR.

Utredningen är trots sin avgränsning väldigt omfattande och behandlar ett stort antal områden vilket gör en kortare sammanfattning knagglig och opassande. Nedan presenteras dock ett antal områden som berörs i betänkandet som Dahlgren & Partners anser väcker intresse eller är av större relevans för kommande arbete med implementeringen av GDPR:

En bestämmelses specialområde ska gälla före dataskyddslagen (lex specialis); GDPR ska även gälla vissa verksamheter som inte omfattas av unionsrätten; Barn över 13 år ska kunna samtycka till viss behandling av personuppgifter istället för GDPR:s 16-års gräns; Känsliga personuppgifter får endast behandlas om det uttryckligen är tillåtet och personuppgifter som rör lagöverträdelser får behandlas av myndigheter och i andra fall endast om det uttryckligen är tillåtet.

Nyheter inom PRIIPs-regelverket

Nyheter inom PRIIPs-regelverket

Den 12 april 2017 publierades PRIIPs-reglerna (Package retail insurance-based investment products) i Official Journal (nivå-2 reglering). Som bilaga i dokumentet återfinns de tekniska standarderna vilka tidigare publicerades den 8 mars men som nu har antagits. Någon ytterligare vägledning eller nivå-3 reglering lyser dessvärre med sin frånvaro.

Tidigare har det uppgetts att European Insurance and Occupational Pensions Authority (EIOPA) ska ta fram ett Q&A-dokument där mer detaljfrågor kring PRIIPs skulle besvaras. Detta tycks däremot dröja då det i skrivande stund inte publicerats något Q&A-dokument.

Insurance Europe framförde den 10 april i en nyhetsartikel på deras hemsida ett visst missnöje med nivå-3 regleringen av PRIIPs eftersom de menar att den europeiska försäkringsbranschen kräver flera förtydliganden av reglerna. Insurance Europe framför bland annat att ett klargörande är avgörande för att branschen ska kunna genomföra och tillämpa PRIIP-förordningens regler. Ett klargörande efterfrågas inom bland annat villkoren för kreditriskmått, omfattningen av slutna affärsprodukter samt omfattningen av livräntor som benämns i PRIIPs-förordningen.

Livförmedlarna kommer att behöva värdepapperstillstånd - Analys av Magnus Dahlgren

Livförmedlarna kommer att behöva värdepapperstillstånd - Analys av Magnus Dahlgren

Enligt Departementspromemorian (Ds 2017:17) En ny lag om försäkringsdistribution kommer rådgivning som utförs av försäkringsförmedlare kring investeringsbaserade försäkringsprodukter att ses som investeringsrådgivning och kräva tillstånd enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Regeringen inväntar därmed inte Högsta domstolens besked i det s.k. Mattssonmålet (mål T 2761-15) utan sätter redan nu ned foten i frågan som diskuterats under många år.

Mest intressant är att försäkringsförmedlare (inte anknutna och inte sidoverksamma) inte ges någon övergång att inhämta relevanta tillstånd. Om förslaget skulle stå sig måste således de försäkringsförmedlare som inte har värdepapperstillstånd upphöra med sin verksamhet såvitt den avser rådgivning kring investeringsbaserade försäkringsprodukter eller pensionsförsäkring.

Med investeringsbaserad försäkringsprodukt avses enligt definitionen ”en försäkringsprodukt med ett förfallo- eller återköpsvärde som helt eller delvis är direkt eller indirekt exponerat mot marknadsvolatilitet, med undantag för

a) skadeförsäkringsprodukter,

b) livförsäkringsavtal där ersättning enligt avtalet endast betalas ut vid dödsfall eller vid invaliditet till följd av skada, sjukdom eller funktionsnedsättning, och

c) pensionsförsäkringar”

Typiskt sett innefattas således fond- och depåförsäkringar, men kanske kan alla försäkringar som har inslag av sparande i sig komma att räknas hit?

Skadestånd vid finansiell rådgivning - Analys av Magnus Dahlgren

Skadestånd vid finansiell rådgivning - Analys av Magnus Dahlgren

Bertil Bengtsson har avlämnat departementspromemorian (Ds 2017:13) Skadeståndets bestämmande vid finansiell rådgivning till Finansdepartementet. Promemorian utreder hur skadestånd ska bestämmas vid finansiell rådgivning. Den stora frågan är om skadeståndet ska bestämmas i enlighet med det positiva kontraktsintresset eller det negativa.

Skillnaden mellan det positiva kontraktsintresset och det negativa kontraktintresset är att i det första fallet finns även möjlighet att få skadestånd motsvarande den vinst man skulle gjort om den vårdslösa rådgivningen inte ägt rum, medan man vid tillämpning av det negativa kontraktintresset bara får skadestånd motsvarande vad som krävs för att man ska försättas i den situation man befann sig innan den skadegörande handlingen ägde rum.

Bertil Bengtsson för i sin utredning fram bägge förslagen. Förmodligen därför att det juridiskt sett inte finns något rätt eller fel. Det kan istället anses vara en fråga för politikerna hur starkt konsumentintresset ska göra sig gällande.

Det mest intressanta i utredningen är istället att Bertil Bengtsson föreslår att den praxis som utmejslats i allmänna reklamationsnämnden nu ska bli lagstiftning.

Problemet har att göra med vad som ska anses som en skada inom det finansiella området. Den skadelidande har oftast sålt sina värdepapper för att kunna påvisa en konkret realisationsförlust.

Allmänna reklamationsnämnden har däremot i sina utslag, för det fall aktuellt värdepaper inte är sålt, rekommenderat näringsidkaren att köpa värdepappret för en köpeskilling som motsvarar vad konsumenten köpte värdepappret för i samband med den vårdlösa rådgivningen.

Bertil Bengtson lyfter frågan om detta förfaringssätt ska vara möjligt att hemställa om som alternativ till ett traditionellt skadestånd.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och gälla för finansiell rådgivning som sker efter ikraftträdande datum.

Dahlgren & Partners välkomnar två nya medarbetare

Dahlgren & Partners välkomnar två nya medarbetare

Under början av år 2017 utökas firman med två nyanställda jurister. Den 1 februari börjar Lena Widman, Jur.Kand. /Senior Associate. Lena har en lång erfarenhet från arbetsrättens område, affärsjuridik samt pensions- och försäkringsjuridik.

Nytt golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen

Nytt golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen

Från och med den 1 januari 2017 införs ett golv för statslåneräntan för avkastningsskatt, med 0,5 procent, genom SFS 2016:1237. Statslåneräntan vid avkastningsskatt på pensionsmedel ska som lägst vara 0,5 procent, vilket medför att staten har förbehållit sig att det i alla lägen ska utgå en avkastningsskatt.